Fånge av panikångest

Haft anlag till panikångest i princip hela tiden. Jag har bara haft vissa perioder då det har slagit hårdare än andra. Nu är jag inne i en sådan period. 
Jag får hemsk ångest på bussen vilket som har resulterat till att jag har I princip krävt skjuts istället. 
Men nu måste jag börja ta bussen. Folk som inte förstår panikångest, de som aldrig haft en panikattack har ingen aning om hur det är, hur stark jag är som ändå sätter mig på den där satans bussen alltså hur modig jag är som stannar kvar och vilken seger det är att komma fram. 
Jag blir så uppjagad att jag nästan spyr. 
Det går inte att tänkta rakt, vettigt eller ens avstyra det för mig. Jag försöker hela tiden träna men känns som om jag inte kommer någon vart. 
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0